I den här artikeln
Viktigaste punkterna
Om det är Arbeitnehmerüberlassung eller Werkvertrag avgörs av det faktiska genomförandet: om din personal instruerar arbetarna och de ingår i din verksamhet är det uthyrning. Då behöver leverantören tillstånd enligt AÜG, avtalet måste före insatsen uttryckligen heta så och namnge varje arbetare, och likabehandling samt en längsta tid på 18 månader gäller. Till företag i byggbranschen får arbetare bara hyras ut i undantagsfall (§ 1b AÜG), och därför är ett Werkvertrag under egen arbetsledning oftast den tillåtna vägen där.
Vilken modell som gäller avgörs inte av avtalets rubrik, utan av vem som varje dag säger åt arbetarna vad de ska göra. Om din arbetsledare leder dem och de arbetar inne i din organisation är det Arbeitnehmerüberlassung (personaluthyrning). Då behöver leverantören det tyska tillståndet enligt AÜG (Arbeitnehmerüberlassungsgesetz, den tyska lagen om personaluthyrning). Avtalet måste uttryckligen kallas så före första insatsen, och varje arbetare måste vara namngiven.
Om leverantören i stället ansvarar för ett bestämt resultat och leder sitt arbetslag med egen förman är det ett Werkvertrag (entreprenadavtal, där entreprenören ansvarar för ett resultat). På en byggarbetsplats i byggbranschen ger § 1b AÜG ofta svaret i förväg: där är uthyrning av arbetare i princip förbjuden.
Artikeln beskriver tysk rätt för uppdrag i Tyskland, med läget den 25 september 2026. Den ger allmän vägledning och är ingen juridisk rådgivning. Utgivare är Evroproces. Vi erbjuder uthyrning genom Evroproces d.o.o. och Werkvertrag genom EP Montaža d.o.o.
Skillnaden: vem ger instruktionerna?
Lagen drar själv gränsen. Enligt § 1 Abs. 1 Satz 2 AÜG hyrs arbetstagare ut när de ingår i arbetsorganisationen hos Entleiher och följer dennes instruktioner. Entleiher (kundföretaget, alltså du) är företaget där de arbetar. Vid ett Werkvertrag enligt § 631 BGB (Bürgerliches Gesetzbuch, den tyska civillagen) ansvarar entreprenören i stället för att utföra ett utlovat arbete, alltså ett resultat. Entreprenören organiserar också själv sitt folk.
Det som står i avtalet räknas bara så länge praxis stämmer med det. Om avtalet och det faktiska genomförandet går isär är genomförandet avgörande (§ 12 Abs. 1 Satz 2 AÜG). Detsamma gäller frågan om det över huvud taget finns ett anställningsförhållande (§ 611a Abs. 1 BGB).
| Fråga | Personaluthyrning | Entreprenad (Werkvertrag) |
|---|---|---|
| Vad ska levereras? | arbetskraft under en viss tid | ett bestämt resultat (§ 631 BGB) |
| Vem instruerar arbetarna? | du som Entleiher | entreprenörens förman |
| Vem ansvarar för resultatet? | inget arbete utlovas; du leder arbetet | entreprenören |
| Krävs tillstånd? | ja, enligt § 1 AÜG | nej |
| Beteckning i avtalet | uttryckligen ”Arbeitnehmerüberlassung”, arbetarna namngivna i förväg (§ 1 Abs. 1 Satz 5–6 AÜG) | beskrivet arbete, pris, godkännande |
| Lön till arbetarna | som dina jämförbara anställda (§ 8 AÜG) | minst de tvingande villkoren enligt AEntG (Arbeitnehmer-Entsendegesetz, tyska utstationeringslagen), till exempel minimilönen |
| Längsta tid | 18 månader per arbetare hos dig (§ 1 Abs. 1b AÜG) | ingen i AÜG |
| På byggarbetsplatser i byggbranschen | i princip förbjudet för arbetare (§ 1b AÜG) | möjligt |
| Anmälan till tullen | görs av Verleiher (bemanningsföretaget) i utlandet (§ 18 Abs. 3 AEntG) | görs av den utländska arbetsgivaren (§ 18 Abs. 1 AEntG, § 16 MiLoG, tyska minimilönelagen) |
| A1-intyg | ja, för varje arbetare | ja, för varje arbetare |
Anmälan till tullen är obligatorisk när tvingande arbetsvillkor enligt AEntG gäller eller när branschen finns med i § 2a Schwarzarbeitsbekämpfungsgesetz (SchwarzArbG, lagen mot svartarbete). Byggbranschen är en av dem. I byggbranschen måste varje arbetare dessutom bära med sig sin id-handling och visa den för tullen på begäran (§ 2a SchwarzArbG). A1-intyget är blanketten som visar att arbetaren förblir socialförsäkrad i Slovenien under utstationeringen. Det gäller vid utstationering inom EU i upp till 24 månader (IHK Köln).
När personaluthyrning passar och vad som då krävs
Uthyrning passar när arbetarna ska ingå i ditt team. Din arbetsledare fördelar arbetet, de följer ditt skiftschema och du vill kunna flytta enskilda arbetare med kort varsel. Typiska exempel är tillverkning, verkstad, underhåll och montage i ett industriföretag. Skyldigheterna börjar före första arbetsdagen:
- Kontrollera tillståndet. Verleiher behöver tillstånd enligt § 1 AÜG. Bemanningsföretaget måste i avtalet ange om det har tillståndet (§ 12 Abs. 1 Satz 3 AÜG). Be att få se beslutet från Bundesagentur für Arbeit (tyska arbetsförmedlingen) och kontrollera sista giltighetsdag.
- Avtal i textform med rätt beteckning. Avtalet ska vara i textform, så ett e-postmeddelande räcker (§ 12 Abs. 1 Satz 1 AÜG). Det måste uttryckligen kallas ”Arbeitnehmerüberlassung” innan någon arbetare börjar hos dig (§ 1 Abs. 1 Satz 5 AÜG).
- Namnge varje arbetare i förväg. Före insatsen namnger du och Verleiher varje person med hänvisning till avtalet, oftast med en namnlista (§ 1 Abs. 1 Satz 6 AÜG). Det gäller även en ersättare.
- Lämna dina uppgifter. Du anger i avtalet arbetsuppgiften, den kvalifikation som krävs och de väsentliga arbetsvillkoren. Det inkluderar lönen som dina jämförbara anställda får (§ 12 Abs. 1 Satz 4 AÜG).
- Planera för likabehandling. Under tiden hos dig måste bemanningsföretaget ge arbetaren samma väsentliga arbetsvillkor som dina jämförbara anställda, inklusive lönen (§ 8 Abs. 1 AÜG). Ett kollektivavtal kan avvika från detta, för lönen i regel bara under de första nio månaderna (§ 8 Abs. 2 och 4 AÜG). Din egen lönegrupp är därför utgångspunkten för priset.
- Respektera längsta tid. Samma arbetare får arbeta hos dig i högst 18 månader i följd. Tidigare insatser räknas med om uppehållet mellan dem är högst tre månader (§ 1 Abs. 1b AÜG).
- Tullen och A1. Ett bemanningsföretag med säte utomlands anmäler varje uthyrning skriftligt och på tyska till tullen innan den börjar (§ 18 Abs. 3 AEntG). Be om bekräftelsen och om varje arbetares A1-intyg. Hur anmälningsportalen fungerar visar vår artikel om registrering i tullens portal.
Hur uthyrningen går till hos oss, från avtal till första skift, beskriver vi på sidan personaluthyrning förklarad.
När ett entreprenadavtal passar och hur det förblir ett
Ett Werkvertrag passar när du köper ett avgränsat resultat. Ett exempel är att en rörledningssträcka monteras, svetsas och provas enligt dina ritningar och lämnas över klar för godkännande. Entreprenören planerar vem som arbetar när, leder arbetslaget med egen förman och ansvarar för fel. Betalningen avser resultatet, till exempel som fast pris eller efter uppmätt mängd.
Om ett Werkvertrag förblir ett Werkvertrag visar sig i vardagen. Industri- och handelskammaren i Köln (IHK Köln) nämner flera kännetecken. Entreprenören har frihet att fatta egna beslut och bär företagarrisken. Resultatet är konkret bestämt, ersättningen avser just det resultatet och arbetarna ingår inte i din verksamhet. Pröva ditt projekt med de här frågorna:
- Vem säger åt den enskilda svetsaren vad han ska göra i dag: din arbetsledare eller entreprenörens förman?
- Finns arbetarna i ditt skiftschema, stämplar de i din tidrapportering och godkänner du deras semester?
- Arbetar de blandat i dina team eller i ett avgränsat område?
- Vem bestämmer om en arbetare ska bytas ut?
- Fakturerar entreprenören ett resultat, eller timmar gånger timpris för namngivna personer?
Vid ett Werkvertrag får du bestämma resultatet, följa upp arbetet, godkänna det och reklamera fel. Dina önskemål går till entreprenörens förman, inte till den enskilda arbetaren. Om de ärliga svaren på frågorna ovan är ”du”, ”ja” och ”timmar” är det uthyrning, oavsett vad avtalet säger.
Med en utländsk entreprenör tillkommer fler skyldigheter. Entreprenören anmäler sysselsättningen till tullen innan arbetet börjar (§ 18 Abs. 1 AEntG, § 16 MiLoG). Entreprenören måste ge minst de tvingande arbetsvillkoren, till exempel minimilön och minsta semester. Inom bygg anmäler entreprenören sina arbetare till SOKA-BAU (byggbranschens semesterkassa). Om arbetet hör till ett tillståndspliktigt hantverk i bilaga A till Handwerksordnung (tyska hantverksförordningen) anmäler entreprenören den gränsöverskridande tjänsten i förväg till behörig Handwerkskammer (hantverkskammare) (IHK Köln).
Två skyldigheter ligger på dig själv. För det första ansvarar du för nettominimilönen till arbetarna hos din entreprenör, dennes underentreprenörer och deras bemanningsföretag. Du ansvarar som en borgensman som har avstått från rätten att kräva att gäldenären söks först (§ 14 AEntG, § 13 MiLoG). Arbetarna kan alltså vända sig direkt till dig utan att först stämma entreprenören.
För det andra håller du vid byggtjänster inne 15 % av fakturan som Bauabzugsteuer (tysk källskatt på byggtjänster) och betalar in den till skattekontoret (Finanzamt). Det gäller om inte entreprenören visar upp en giltig Freistellungsbescheinigung (befrielseintyg) enligt § 48b EStG (Einkommensteuergesetz, tyska inkomstskattelagen). Det är ett intyg från skattekontoret som befriar från avdraget. Utan intyg bortfaller avdraget bara om dina betalningar till entreprenören under året väntas stanna under 5 000 euro (§ 48 Abs. 1 och 2 EStG).
På byggarbetsplatsen: vad § 1b AÜG tillåter
För byggbranschen har lagen en egen regel. Uthyrning till företag i byggbranschen för arbeten som normalt utförs av arbetare är inte tillåten (§ 1b Satz 1 AÜG). Det avser yrkesarbete som svetsning, montage eller rörläggning, inte tjänstemannaarbete som platsledning.
Lagen har tre undantag. Uthyrning är tillåten om allmängiltigförklarade kollektivavtal föreskriver den mellan de berörda företagen, alltså kollektivavtal som staten har gjort bindande för hela branschen. Den är tillåten mellan byggföretag om det uthyrande företaget sedan minst tre år omfattas av samma ram- och socialkassekollektivavtal. Det är byggbranschens kollektivavtal, bland annat det som gör avgifterna till SOKA-BAU obligatoriska (§ 1b Satz 2 AÜG).
Ett byggföretag från en annan EES-stat får också hyra ut. Villkoret är att det sedan minst tre år huvudsakligen utför verksamhet som omfattas av samma ram- och socialkassekollektivavtal som ditt företag (§ 1b Satz 3 AÜG).
För ditt beslut betyder det följande. Om ditt företag är ett byggföretag och arbetarna ska utföra yrkesarbete tillsammans med er, är ett Werkvertrag med en entreprenör under egen arbetsledning oftast den tillåtna vägen. Uthyrning är bara möjlig om leverantören kan visa att ett av undantagen gäller.
Om ditt företag i stället är ett industriföretag utanför byggbranschen, till exempel en fabrik, ett varv eller en anläggningsbyggare, gäller inte § 1b. Då står båda modellerna öppna för dig. En överträdelse av § 1b kan ge både Verleiher och Entleiher böter på upp till 30 000 euro var (§ 16 Abs. 1 Nr. 1f och Abs. 2 AÜG).
Vad som händer när entreprenaden egentligen är uthyrning
Ett Scheinwerkvertrag (skenentreprenad) är ett entreprenadavtal som i praktiken genomförs som uthyrning. Följderna drabbar framför allt dig som beställare. Avtalet kallades inte uttryckligen Arbeitnehmerüberlassung och arbetarna preciserades inte i förväg. Därför är anställningsavtalet mellan leverantören och arbetaren ogiltigt (§ 9 Abs. 1 Nr. 1a AÜG). I stället anses enligt lag ett anställningsförhållande ha uppstått mellan dig och arbetaren (§ 10 Abs. 1 AÜG).
Det gäller även om leverantören har tillstånd enligt AÜG. Ett tillstånd ”för säkerhets skull” räddar inte ett felaktigt betecknat avtal, eftersom kravet på beteckning gäller vid sidan av tillståndskravet. Saknas tillstånd helt är avtalet redan av det skälet ogiltigt (§ 9 Abs. 1 Nr. 1 AÜG). I båda fallen kan arbetaren hålla fast vid sitt avtal med leverantören. Då måste arbetaren inom en månad lämna en skriftlig förklaring som han först personligen har visat upp hos en Agentur für Arbeit (lokal arbetsförmedling) (§ 9 Abs. 1 och 2 AÜG).
Till detta kommer böter på upp till 30 000 euro per överträdelse. Du riskerar dem om du låter en arbetare från ett bemanningsföretag utan tillstånd arbeta hos dig. Detsamma gäller om uthyrningen inte betecknas som sådan eller om personen inte preciseras (§ 16 Abs. 1 Nr. 1a, 1c, 1d och Abs. 2 AÜG). I de här fallen är det den tyska tullen som är ansvarig myndighet (§ 16 Abs. 3 AÜG).
Båda modellerna hos Evroproces
Vid uthyrning förblir våra arbetare anställda hos Evroproces d.o.o., är försäkrade i Slovenien med A1-intyg och får sin lön från oss. Vi förmedlar ingen till direktanställning hos dig.
Vid uthyrning är din avtalspart Evroproces d.o.o. Bolaget är registrerat i det slovenska registret över bemanningsföretag under nummer 111. Det har tillstånd till personaluthyrning från Bundesagentur für Arbeit, Agentur für Arbeit Nürnberg, giltigt till 29 april 2027. Vi hyr också ut personal till byggföretag i Tyskland, i den mån § 1b AÜG tillåter det.
Vid ett Werkvertrag är din avtalspart EP Montaža d.o.o. Bolaget utför arbetet som underentreprenör under egen arbetsledning och är registrerat hos SOKA-BAU. För byggtjänster har det en Freistellungsbescheinigung enligt § 48b EStG, giltig till 9 mars 2027. Det tyska uthyrningstillståndet och befrielseintyget finns publicerade på vår sida med företagets dokument.
Anmälan till tullen gör varje bolag själv: Evroproces d.o.o. vid uthyrning, EP Montaža d.o.o. vid ett Werkvertrag. Om arbetet hör till ett tillståndspliktigt hantverk i bilaga A anmäler EP Montaža den gränsöverskridande tjänsten till behörig Handwerkskammer innan arbetet börjar.
Vid montageuppdrag i Tyskland och Österrike ordnar och betalar vi boendet. Vad du bör kräva av varje leverantör i förväg finns i vår checklista över licenser och dokument. Hur uthyrning fungerar enligt slovensk rätt förklarar vi i artikeln om personaluthyrning från Slovenien.
Vanliga frågor
Får jag ge instruktioner till en arbetare vid ett Werkvertrag? Arbetsmiljö- och säkerhetsreglerna på ditt område gäller för alla som arbetar där. Vid ett Werkvertrag bestämmer entreprenören hur, när och av vem arbetet utförs. Dina krav på resultatet riktar du till entreprenörens förman.
Kan vi byta modell under projektets gång? Ja, om arbetet faktiskt ändras. Vid uthyrning måste avtal, beteckning och namnlista finnas på plats innan arbetarna börjar arbeta hos dig i den nya formen. Ett avtal som bara fått nytt namn utan ändrad praxis hjälper inte, eftersom det är genomförandet som räknas.
Nästa steg
Beskriv arbetet för oss, inte bara antalet personer. Ska arbetarna arbeta i ditt team, eller behöver du ett avgränsat resultat? Ange också yrke, antal, arbetsort, start och längd, och om ditt företag hör till byggbranschen. Med de uppgifterna skickar du din förfrågan på sidan hyr arbetskraft. Vi hör normalt av oss inom 24 timmar.
Källor och vidare läsning
- 01Arbeitnehmerüberlassungsgesetz (AÜG) § 1 Arbeitnehmerüberlassung, Erlaubnispflicht — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 02AÜG § 1b Einschränkungen im Baugewerbe — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 03AÜG § 8 Grundsatz der Gleichstellung — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 04AÜG § 9 Unwirksamkeit — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 05AÜG § 10 Rechtsfolgen bei Unwirksamkeit — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 06AÜG § 12 Rechtsbeziehungen zwischen Verleiher und Entleiher — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 07AÜG § 16 Ordnungswidrigkeiten — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 08Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) § 611a Arbeitsvertrag — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 09BGB § 631 Vertragstypische Pflichten beim Werkvertrag — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 10Arbeitnehmer-Entsendegesetz (AEntG) § 14 Haftung des Auftraggebers — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 11AEntG § 18 Meldepflicht — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 12Mindestlohngesetz (MiLoG) § 13 Haftung des Auftraggebers — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 13MiLoG § 16 Meldepflicht — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 14Schwarzarbeitsbekämpfungsgesetz (SchwarzArbG) § 2a Mitführungs- und Vorlagepflicht von Ausweispapieren — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 15Einkommensteuergesetz (EStG) § 48 Steuerabzug (Bauabzugsteuer) — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 16EStG § 48b Freistellungsbescheinigung — gesetze-im-internet.de (2026-09-25)gesetze-im-internet.de
- 17Einsatz von ausländischen Subunternehmen — IHK Köln (2026-09-25)ihk.de


